Mycket just nu handlar om skrik och sömn. Men det är ju bara så viktigt!
En utvilad mamma är en glad mamma, tänkte jag igår när jag var som värst sur. Så klockan 20.30 packade jag ner både mig och lillen i säng och efter tio timmar egen sömn känner jag att jag är ikapp med mig själv. Både för min hälsa och mitt välmående vore det supert om jag kunde börja komma i säng senast klockan 22 om kvällarna.
I förlängningen vore det nog också roligare för lillen. Men det förutsätter nästan att han själv då somnar senast klockan 19. För mammor behöver egen tid...
Månne det inte ska gå att ordna.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar