Graviditet nummer två har för min del varit lättare än den första. Magen blev förvisso störrre fortare, men jag har varit mindre orolig, väntan har hittills känts mindre lång och krämporna har varit färre.
Visst har jag också denna gång känt av foglossning, bröstbränna, nattliga sendrag och trötthet. Och till skillnad från första gången så mådde jag faktiskt illa den här gången, i nästan hela de första 16 veckorna.
Men fokus har liksom hela tiden legat mest på det befintliga barnet och det har varit skönt, tycker jag. Och jag har varit mera fokuserad på hur det ska bli efter förlossningen än jag var första gången. Då var liksom graviditeten själva grejen och jag kunde liksom inte ens föreställa mig hur det skulle vara efteråt.
Allt man hade var en massa filmbilder fulla av romantiskt flimmer. Medan jag den här gången känner mig mera förberedd på hur det faktiskt kan vara.
Och som jag längtar efter att få hålla bebis nummer två! Efter att få ha dem båda på en sådan plats att jag kan se dem. Längtar efter att få lära känna det här andra barnet också. Ser på många sätt fram emot den tillvaro, som säkert kommer att betyda mera jobb, men också dubbel glädje.
För om det är ljuvligt att vara mamma åt en, hur underbart borde det då inte vara att få vara mamma åt två?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar